AbstractThis essay aims to problematize and illuminate the connection between special-education and nature-based activities. With a theoretical ground that is based upon a sociocultural perspective I consider the information from the field. Through a qualitative and critical perspective I performed individual interviews with five pupils from the sixth school-year in the Swedish elementary-school. I also performed Focus-group interviews with two educators and three teachers in the same school-form. By a Hermeneutical working-method I have found out that the informants in my survey have a common experience that activities performed in nature has a positive effect on learning.

Naturbaserade turistföretag är ofta placerade på landsbygden och drivs småskaligt, många av de aktiviteter som bedrivs är säsongsrelaterade och de samarbetar ofta med de som använder sig av naturens resurser och med markägare. Målet med studien var att i en fallstudie utreda vilka drivkrafter som motiverar naturturismföretagare att bedriva sin verksamhet. För att testa i hur stor utsträckning naturturismföretag är sociala företag användes teorin om sociala entreprenörer. En litteraturstudie gjordes innan arbetets mål formulerades för att upptäcka om det fanns någon kunskapslucka att täcka. I studien gjordes kvalitativa intervjuer med tre naturturismföretagare från större företag och tre från mindre företag. Resultatet visade att de drivkrafter som driver naturturismföretagare framförallt handlar om att ha möjligheten att bedriva en verksamhet där de har möjlighet att utöva sitt fritidsintresse, kunna bo kvar på den nuvarande bostadsorten samt en vilja att visa naturen för andra människor..

Sommarturismen i Sälen är i ett utvecklingsskede. I Sälen har man skapat en projektgrupp vars uppgift är att utveckla sommarturismen i regionen. Syftet är även att locka besökare så Sälen kan hålla öppet sina anläggningar året om och skapa arbetstillfällen även på sommaren för dem som jobbar vinterhalvåret. Denna projektgrupp består av en styrgrupp med representanter från olika företag i Sälenområdet, från de lokala aktörerna, kommunen och Skistar. Skistar är de företaget som äger anläggningarna i Sälenfjällen.

Syftet med denna studie var att undersöka medelklassens inställning och uppfattning gentemot hälsofrämjande aktiviteter och hur det som fanns tillgängligt på arbetsplatsen utnyttjades. Som representanter för medelklassen har jag valt personer ur yrkesgruppen lärare. I studien användes en kvalitativ metod i form av intervjuer. Sex lärare, tre kvinnor från en skola och två män och en kvinna från en annan skola, intervjuades för att få ta reda på deras inställningar och uppfattningar om hälsofrämjande aktiviteter. Skolorna ligger i Skåne och erbjuder olika hälsofrämjande aktiviteter för lärarna.

Syftet med denna studie var att beskriva erfarenheter av förändringar i dagliga aktiviteter efter ett falltrauma som resulterat i en höftfraktur. Data samlades in via kvalitativa intervjuer med sex kvinnor i åldrarna 77 till 84 år. Analysen genomfördes sedan utifrån en innehållsanalys vilket resulterade i tre kategorier: ?Aktiviteter tillsammans med andra har minskat?, ? Behov av assistans för att kunna utföra aktiviteter? samt ? Aktiviteter möjliggörs genom anpassning? Resultatet visar att flertalet av informanternas dagliga aktiviteter har förändrats efter höftfrakturen. Informanternas erfarenheter avspeglar hur de idag utför färre aktiviteter tillsammans med andra vilket medfört att de är mer begränsade till att utföra aktiviteter i hemmet.

Det här examensarbetet handlar om fysiska aktiviteter i fyra förskolor. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur förskollärare designar verksamhet i fysiska aktiviteter för förskolebarn. De övergripande frågorna som ligger till grund för detta arbete är vad fysiska aktiviteter i förskola kan vara och vilka förutsättningar för fysiska aktiviteter förskollärare skapar inom området fysisk aktivitet. Examensarbetes teoretiska utgångspunkt är det designteoretiska perspektivet som fokuserar sig på frågor som hur, på vilket sätt och med hjälp av vilka medel ges kunskapen form. Undersökningen genomfördes med hjälp av strukturerade intervjuer med sex förskollärare.

Syftet med denna studie var att beskriva erfarenheter av förändringar i dagliga aktiviteter hos kvinnor med långvarig smärta. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer med sju kvinnor, alla över 50 år. Kvinnorna fick berätta om sina erfarenheter av förändringar i dagliga aktiviteter. Analys av data genomfördes med kvalitativ innehållsanalys vilken resulterade i tre kategorier: ?Förändrat umgänge och aktiviteter med andra?, ?Utförandet av aktiviteter är förändrat? och ?Förändrad aktivitetsrepertoar?.

Processbeskrivningen syftar till att formge ett gestaltningsförslag av en bostadsgård som stödjer sociala aktiviteter. Med sociala aktiviteter åsyftas enskilda aktiviteter som kan leda till möten och gemensamma aktiviteter, tillfälliga eller planerade. Bostadsgården som jag utgår ifrån i gestaltningsförslaget ligger i stadsdelen Andersberg, Gävle.I bakgrunden presenteras stadsbyggnadsbegrepp som ger en förklaring till utformningen av den sociala och fysiska bostadsmiljön. Sedan redovisas resultat ifrån studier som gjorts om miljonprogramsområden och av stadsrummet. Dessa används i gestaltningsprocessen som verktyg, tillsammans med observationer av bostadsgårdens förutsättningar.

I detta arbete studeras förskollärares och lärare i grundskolans tidigare års syn på läs- och skrivförberedande aktiviteter i förskolan. Syftet med detta arbete är att lyfta fram förskollärares och lärare i grundskolans tidigare års syn på läs- och skrivförberedande aktiviteter i förskolan. Mina frågeställningar är: Hur ser två förskollärare på läs- och skrivförberedande aktiviteter i förskolan? Hur beskriver de läs- och skrivaktiviteternas roll? Hur ser två lärare i grundskolans tidigare år på läs- och skrivförberedande aktiviteter i förskolan? Jag har intervjuat två förskollärare och två lärare i grundskolans tidigare år samt gjort två observationer på samlingar i förskolan. Resultatet av undersökningen blev följande, förskollärare och lärare i grundskolans tidigare har olika syn på läs- och skrivförberedande aktiviteter i förskolan.

Processbeskrivningen syftar till att formge ett gestaltningsförslag av en bostadsgård som stödjer sociala aktiviteter. Med sociala aktiviteter åsyftas enskilda aktiviteter som kan leda till möten och gemensamma aktiviteter, tillfälliga eller planerade. Bostadsgården som jag utgår ifrån i gestaltningsförslaget ligger i stadsdelen Andersberg, Gävle.I bakgrunden presenteras stadsbyggnadsbegrepp som ger en förklaring till utformningen av den sociala och fysiska bostadsmiljön. Sedan redovisas resultat ifrån studier som gjorts om miljonprogramsområden och av stadsrummet. Dessa används i gestaltningsprocessen som verktyg, tillsammans med observationer av bostadsgårdens förutsättningar.

Barn och ungdomar lägger idag mindre tid på fysisk aktivitet och mer tid på olika stillasittande aktiviteter. Genom en enkätundersökning riktad till barn i 10-13 - årsåldern har syftet varit att ta reda på hur mycket tid de lägger på olika fysiska aktiviteter, i skolan och på fritiden, samt hur mycket tid barnen lägger på olika skärmbundna aktiviteter såsom dator, tv och surf- och läsplatta. Vår hypotes är att det finns ett samband mellan hög frekvens av användandet av olika skärmbundna aktiviteter och låg grad av fysisk aktivitet. Något sådant samband har inte hittats. Undersökningen visar dock att många barn tillbringar mer än rekommenderad tid framför en skärm trots att stor del av de svarande regelbundet deltar i idrott eller annan fysisk aktivitet..

Vi vill med denna uppsats tydliggöra sambandet mellan aktiviteter och de effekter KM kan tänkas generera. Genom en fallstudie på ett företag har vi undersökt hur aktiviteter kan påverka och generera KM-relaterade effekter. Sammanfattningsvis visar vår undersökning att de positiva effekter KM genererar som vi ville verifiera verkligen ses i projektarbeten. Dock visar undersökningen att det även kan framkomma negativa effekter vid användning av KM vilka vi anser att man bör beakta. Vår undersökning visade även att en effekt kan föranledas av en eller flera aktiviteter samt att en aktivitet kan föranleda en eller flera effekter.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters egna erfarenheter av att använda kreativa aktiviteter som intervention för klienter. För att studera detta intervjuades sex arbetsterapeuter verksamma inom kommun och landsting i norra Sverige, med erfarenhet av att använda kreativa aktiviteter som åtgärder tillsammans med klienter. I denna kvalitativa studie valdes innehållsanalys som metod för att analysera data som framkom ur intervjuer. Analys av data resulterade i fyra kategorier: ?Åtgärd för identifikation av klienters resurser och begränsningar?, Kreativa aktiviteter som åtgärd i grupp?, ?Att sätta mål med kreativa aktiviteter som åtgärd?, ?Att använda kreativa aktiviteter som åtgärd för motivation och engagemang? som på skilda sätt bidrar till ökad förståelse om arbetsterapeuters egna erfarenheter av att använda kreativa aktiviteter som åtgärd.

Syftet med denna studie var att ta reda på erfarenheter av delaktighet i vardagliga aktiviteter hos personer med KOL. Totalt intervjuades sex kvinnor utifrån de kriterier att det skulle ha diagnosen KOL och ha problem med vardagliga aktiviteter. Deltagarna intervjuades med en halvstrukturerad kvalitativ intervju, där de fick berätta om sina erfarenheter om delaktighet i vardagliga aktiviteter. Data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys, vilket resulterades i tre olika kategorier att avstå aktivitet, att anpassa aktiviteter, att be om hjälp i aktiviteter. I resultatet visade det sig att några av deltagarna valde att avstå från att utföra vissa vardagliga aktiviteter beroende på olika funktionsnedsättningar som var relaterade till deras sjukdom.

Vi vill med denna uppsats tydliggöra sambandet mellan aktiviteter och de effekter KM kan tänkas generera. Genom en fallstudie på ett företag har vi undersökt hur aktiviteter kan påverka och generera KM-relaterade effekter. Sammanfattningsvis visar vår undersökning att de positiva effekter KM genererar som vi ville verifiera verkligen ses i projektarbeten. Dock visar undersökningen att det även kan framkomma negativa effekter vid användning av KM vilka vi anser att man bör beakta. Vår undersökning visade även att en effekt kan föranledas av en eller flera aktiviteter samt att en aktivitet kan föranleda en eller flera effekter.